Vi behöver hopp inspirerande berättelser från Antropocenen

År 2000 föreslog Crutzen och Stoermer att jorden hade lämnat Holocenen, eftersom mänskligheten hade blivit en geologisk kraft i sig. Sedan dess har det förts en livlig debatt om när den nya geologiska epoken, Antropocenen eller människornas tid hade börjat. Nästan tjugo år senare finns det fortfarande ingen konsensus om när denna nya geologiska epok började. Föreslagna tider sträcker sig från cirka 2,6 miljoner år sedan när de första människorna började använda verktyg i Afrika eller 5 000-8 000 år sedan med början av storskaligt jordbruk, till senare datum som den industriella revolutionen och storskalig förbränning av stenkol kring mitten av 1800-talet eller den stora accelerationen av mänsklig påverkan på jordsystemet efter 1950.

I min senaste vetenskapliga artikel,  Storytelling: From the early Anthropocene to the good or the bad Anthropocene,” hävdar jag emellertid att huruvida eller hur antropocenen fortsätter är viktigare än när den började. Inspirerad av Bai et al. påstår jag att den verkliga betydelsen av antropocen-konceptet ligger i hur det kan användas för att styra attityder, val och handlingar som påverkar framtiden.

anthropocenebSkärmdump från artikelns Youtube-abstrakt  

För att uppnå detta mål och samtidigt lösa debatten om dess tidpunkt föreslår jag en Antropocen indelad i fyra faser:

  1. Den tidiga Antropocenen, som började 5000-14 000 år sedan med domesticering av djur eller början av storskaligt jordbruk.
  2. Antropocenens första accelerationsfas som börjar med storskalig förbränning av kol vid den industriella revolutionen.
  3. Den Stora accelerationen efter 1950.
  4. Och slutligen en god eller dålig Antropocen beroende på mänskliga handlingar.

Jag hävdar att denna flerstegs Antropocen skulle frigöra kraften i berättelser genom att presentera en mångfacetterad bild av människors agerande i Antropocenen. Denna omformulering av den goda och den dåliga antropocenen skulle sätta människorna tillbaka på sin rättmätiga plats på jorden, inte som gudar som i den ekomodernistiska visionen, men som en av många arter men med stor makt för det goda eller det dåliga och ansvaret som detta skapar gentemot medmänniskor och den icke-mänskliga världen. Holocenens Guldlock-klimat eller åtminstone dess fortsättning är till viss del beroende av mänskliga aktioner, medan våra växthusgasutsläpp håller för närvarande att kasta jorden ut ur detta stabila klimat.

Antropocenen blir inte ”god” genom att deklarera den som sådan, utan genom en grundläggande förändring i våra attityder och beteende. Jag föreslår att det kommer att inträffa om och när vi tar åtgärder för att återvända inom de planetära gränserna som definierar ett säkert verksamhetsutrymme för mänskligheten. Steffen et al. uppskattade nyligen, att fyra av nio planetära gränser redan har överskridits som en följd av mänskliga aktiviteter: 1) klimatförändringen 2) förlust av biologisk mångfald 3) förändrad markanvändning och 4) förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Kunnas hävdar att vi är i den goda Antropocenen när vi återvänt inom dessa gränser eller tidigast när vi är på en bana som tar oss tillbaka. Med andra ord när människor inte bara är en geologisk kraft i sig, utan också i kontroll av konsekvenserna av deras handlingar

Alternativet till den goda Antropocenen är tyvärr inte att stanna kvar inom den nuvarande fasen, den Stora accelerationen, utan att flytta in i vad jag kallar den dåliga Antropocenen, eftersom en fortsatt bana bort från Holocenen, skulle sannolikt leda till en jord som är mycket mindre gästvänlig för mänskligheten. Vi kan vara endast en brytpunkt ifrån den goda Antropocenen eller den dåliga Antropocenen. Historiska och förhistoriska upplysningar visar att utvecklingen kan vara snabb när en brytpunkt nåts. Lyckligtvis finns det också positiva brytpunkter, vilket lösningen av tidigare miljöproblem, som det sura regnet och den pågående återhämtningen av ozonskiktet, visar.

Bloggen baserar sig på min nyaste artikel:

Jan Kunnas, “Storytelling: From the early Anthropocene to the good or the bad Anthropocene,” The Anthropocene Review, 2017, Vol 4, Issue 2, pp. 136 – 150.

http://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/2053019617725538

Citerade källor:

Bai, Xumemei et al. (2016) Plausible and desireable futures in the Anthropocene: A new research agenda. Global Environmental Change, Volume 39, 351–362. http://dx.doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2015.09.017

Crutzen, Paul and Eugene Stoermer (2000) The Anthropocene. Global Change Newsletter 41: 17.

Steffen, Will, K. Richardson, J. Rockström, S. E. Cornell, I. Fetzer, E. M. Bennett, R. Biggs, S. R. Carpenter et al. (2015) Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science Vol. 347, Issue 6223, doi:10.1126/science.1259855

Mainokset

Yksi vastaus artikkeliiin “Vi behöver hopp inspirerande berättelser från Antropocenen

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

w

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s