Sveriges exempel behövs igen!

Den första vintermånaden började hoppfullt när klimatavtalet från Paris trädde i kraft den 4 november knappt ett år efter klimatkonferensen och några dagar före FN:s klimatmöte i Marrakech. Naturvårdsverket tolkade Parisavtalets rekordsnabba genomslag som en tydlig indikation att världen går till handling. En kall dusch kom fem dagar senare, när USAs befolkning valde till sin nya president Donald Trump, som under sin valkampanj tweetade att begreppet global uppvärmning skapades av och för kineserna för att skada USAs konkurrenskraft. Enligt American Scientist han även valt en av de mest kända klimatskeptikerna att leda övergången av den federala miljöskyddsmyndigheten (EPA).

Trump kommer inte att kunna omedelbart avbryta klimatavtalet, dessvärre kan han, med stöd av en republikansk kongress, aktivt välja att strunta i USA:s åtagande eftersom avtalet saknar beslut om konkreta utsläppsminskningar. Klimatavtalet har det ambitiösa målet att hålla den globala temperaturhöjningen under två grader med sikte på 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Nuvarande utveckling, redan före utgången av USAs presidentval, leder snarare mot det dubbla, en 3-gradersvärld. I detta läge behövs goda exempel att följa mer än någonsin, och Sverige kunde väl vara denna förebild. Att gå i främsta led vore enhetligt med Sveriges historiska agerande i miljöfrågor, vilket har gett Sverige ett gott rykte internationellt och gett klara konkurrensfördelar för Sveriges industri.

Startpunkten för Sveriges agerande inom miljöfrågor på en internationell nivå var Förenta Nationernas första miljöpolitiska konferens i Stockholm 1972. Konferensen som kom till stånd på svenskt initiativ, samlade representanter för 113 länder och anses som den första milstolpen i FN:s arbete för en hållbar utveckling. Ett av det viktigaste, resultatet av konferensen var inrättandet av Förenta nationernas miljöprogram (UNEP). Under konferensen publicerade Sverige dessutom en rapport om skadorna på mark och sjöar på grund av svavelföroreningar i luft och nederbörd, så kallat surt regn. Sveriges eget exempel och aktiv lobbying tillsammans med de övriga nordiska länderna ledde till ett internationellt avtal om minskning av utsläpp av svaveldioxid, som undertecknades 1985, varefter de internationella utsläppen minskade snabbt.(se Kunnas & Myllyntaus 2010)

Sedan dess har Sverige varit en miljöföregångare vid ett flertal tillfällen. Den 23 januari 1978 meddelade Sverige som första land i världen att det skulle förbjuda aerosolsprayer med klorfluorkarboner, fördärvliga för ozonlagret som skyddar jorden från skadlig UV-strålning, som drivmedlet. USA följde exemplet i slutet av året, och fick sällskap av Kanada, Norge och Danmark inom några år. Sverige och övriga nordiska länder var också de första att införa koldioxidskatter som ett svar på den utmaning som klimatförändringen medför. Det goda exemplet visade sin makt igen – enligt Världsbanken sätter redan omkring 40 nationella och över 20 lokala och regionala jurisdiktioner ett pris på koldioxid, antingen i form av koldioxidskatter eller genom utsläppshandel.

Enligt professor Michael Porter som är känd för sin forskning om länders konkursförmåga, kan en strikt miljöpolicy förbättra den internationella konkurrenskraften och han anser Sverige som ett bevis på detta. Uppenbarligen har agerande som en föregångare på miljöfronten åtminstone inte varit till skada för den svenska konkurrenskraften. I World Economic Forums senaste Global Competitiveness Report rankades Sverige som sjätte mest konkurrenskraftiga av 138 ekonomier.

Den så kallade Porterhypotesen får stöd av Bengt Kriström och Tommy Lundgren, som visar att den svenska cellulosa- och pappersindustrin gynnades av sina miljöinvesteringar i form av ”grön goodwill”. Ett bra exempel på detta är det så kallade ”klorkriget”. 1990 var två svenska massabruk de första att producera blekt pappersmassa utan klorblekning. Den ena, Södra Cell kunde slå produktionsrekord under lågkonjunkturen 1992-1993, tack vare en tidig övergång till helt klorfri blekning. Aspas biträdande chef Bengt Unander-Scharin hävdar igen att företaget inte skulle ha överlevt lågkonjunkturen utan övergången till klorfri blekning. På lång sikt var dock den största fördelen att företagen försvarade sina marknadsandelar och fick en mer stabil och lojal kundbas, vilket gav ett bättre kapacitetsutnyttjande över konjunkturcyklarna. När andra länder hakade på Sveriges exempel öppnade det exportmarknader för Svenska tillverkare av teknologi och producenter av kemikalier. (se Håkanson & Waluszewski och W & H)

För ett land som Sverige, som fortfarande har en väsentlig primärproduktion och industri som baserar sig på förnybara råvaror, kan miljöns tillstånd även ha en direkt inverkan på ekonomin och mängden av arbetstillfällen. Utan den internationella utsläppminskningen av svaveldioxid som Sveriges exempel och lobbying ledde till, skulle den sura nederbörden åstadkommit stora skador till Sveriges sjöar och skogar med grava påföljder för insjöfiske och skogsindustrin.

Det finns trotts allt en liten gnutta sanning i Trumps tweet om sammanbandet mellan klimatförändringen och konkurrenskraft – Charles Weiss and William B. Bonvillian har konstaterat att Förenta staterna bör komma ihåg att de ekonomiska fördelarna av teknologiskt ledarskap har varit källan till dess rikedom och välbefinnande. De ifrågasätter om det verkligen är i USA:s intresse att avstå från ledarskapet av en revolution i energiteknologi till andra länder, som nu också inser värdet av den innovationsbaserade tillväxtmodellen. Om Trumps USA inte villa axla ledarskap, skulle Sverige väl kunna göra det än en gång. Under dessa närmare femtio år som Sverige har agerat som ett föregångsland inom miljöfrågorna har detta medfört klara fördelar även för landets ekonomi. Även denna gång skulle agerande som ett föregångsland medföra stora fördelar för Sverige genom fortsatt ”green goodwill”, exportpotentialen av klimatvänlig teknologi och ett framtida klimat passligt för människor. Om Trump verkligen är affärsmannen och arbetsskaparen han framställer sig att vara, kommer han och hans administration att följa efter, när de börjar förstå att klimatåtgärder främjar ekonomisk tillväxt och skapar goda jobb.

Jan Kunnas

Miljöhistoriker, Post-doktoral forskare, Mistra Arctic Sustainable Development, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

Mainokset

One thought on “Sveriges exempel behövs igen!

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s